Termometern visar -22*. Snön gnistrar och glimmar utanför fönstret. Vackert så det förslår.
Inne hos mig är det +22*. Jag är varm. Mitt kylskåp är fullt med mat. På spisen puttrar knäcken och min lilla dotter myser i soffan framför ett barnprogram.
Mina tankar går till de människor som inte har något hem. Som inte har någon mat eller ens något kylskåp. För dessa människor finns, var så säker på det. De finns trots att det inte talas om dem. Trots att de sällan syns till.
Så här i juletider är det extra viktigt att, i bästa Karl- Bertil Jonsson anda tänka på sina medmänniskor. Det handlar egentligen bara om att välja att se.
Vi gjorde ett val i år. Vi valde att inte skicka några julkort. Inte till någon. Vi valde istället att lägga pengarna på en överföring till Stadsmissionen.
Vad gör du i år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar