Familjen A börjar bli lite trötta på att aldrig träffas och åkte ner till Skåne igår och tittade på en hästgård. Har suttit och drömt mig bort på hemnet ett tag nu men tvekar lite på att lämna mitt älskade Åled. Barnen har ju bott här hela sina liv.

Meeen.... TITTA HÄR! Vilken dröm!! Det är inte utan att man blir lite kär. Men är det värt lämna vännerna och livet i Åled för? Kanske inte, men att flytta skulle innebära att vår familj får leva tillsammans och det är värt mycket.

Efter visningen hamnade vi på en sunkig pizzeria för att fylla på energidepåerna. Jag fick ett skrattanfall och kunde inte sluta. Åt något helt meningslöst dessutom. På väg hem slog det mig att det var första gången på ett år som jag verkligen skrattat hjärtligt. Fick en förnimmelse av mitt gamla jag. Det jag som inte visste vad riktig sorg innebar och som ofta skrattade tills jag fick kramp i magen. Det var skönt att skratta.

Nu ska jag hoppa i säng. Har börjat jobba igen efter ett långt, skönt och välbehövligt lov och i morgon kommer eleverna. Har 5 lektioner i morgon så det gäller att vara på topp :)

Natti natt