Brrrrrrr....

Solen har gassat hela dagen och det har varit hur skönt som helst. Lina, Jessi o jag bestämde oss för att gå på långpromme och vad händer då? Jo, i samma sekund som jag går utanför dörren så börjar det regna. Det fortsätter regna hela promenaden och när vi kommer hem så slutar det. Är det ödets ironi? Eventuellt...

Tur att man hade trevligt sällskap iallafall. Och kanelkaffet hos J värmde gott efteråt ;)

Det känns just nu som om det var flera veckor sen vi var i Turkiet. Har verkligen landat mitt i verkligheten med allt vad det innebär med skola, plugg, jobb, städ och tvätt. Lite extra tungt just nu då vi har husvisning på lördag och ett helt hus som behöver saneras från alla saker som indikerar att det faktiskt bor människor i huset. Var vi ska göra av allt har jag ingen aning om.

Livet är bergodalbana just nu. Vissa grejer känns hur bra som helst och andra känns skit. Det är nog helt enkelt bara så att man får bita sig i läppen och tro att det känns bättre sedan. När allt är lite mindre stormigt.

Nu ska jag hoppa ur mina dyngblöta kläder, ta en varm dusch och sen fixa färdigt mitt kontor.

Adios amigos